Jag har en sån stark ångest nu, jag vet inte hur jag ska komma ur den hära jävla dimman, hur jag ska rida ur den, kanske bara försöka gå i blindo o hoppas på de bästa. Även om jag har massa människor runt om mig o att jag aldrig riktigt är ensam, även att jag vet detta blir jag ensam. Ensam om mina känslor. Ingen kan väl känna de jag känner nu? Jag har en otrolig längtan att få vara klar, att ha de jag vill ha o att få vara hörd. Men mest av allt saknar jag zelda. Hon har vart som min drog, den igentligen enda drogen jag behöver för att kunna släppa alla mörka tankar om att livet inte är lätt. Att de gör ont att leva, me alla dessa känslor o inte kunna veta vad som kommer hända, även alla minnen. Dagar som denna behöver jag min ögonsten, jag behöver veta att jag är behövd. Dagar som denna önskar jag att jag kunde knarka bort all skit o elende, att få skita i allt. Men så mycke jag kämpat för att stå där jag är nu, finns de inget alternativ att vända tillbaka till pundet, för allt jag gjort fram till nu vill jag inte göra om igen. Så vad finns de för andra alternativ att göra denna ångestdag, för jag menar inget är rogivande just nu, men vet att jag måste försöka börja pula me nått för att få bort tankarna. Så aja. Later dude.

 

linnea...

13 januari 2013 13:11

Hej kom på något sätt in på din blogg och läste ditt senaste inlägg, jag vet ju inte vad du har varit med om men tänkte bara skriva Fortsätt Kämpa vad du än gör! Hoppas ångesten lägger sig så du kan ha en go söndag :)

malin

1 mars 2013 13:16

tack :) hur kom du in på bloggen om jag får fråga? uppskattar alla som hittar hit. är som en slags övning för min bok som jag ska skriva.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För två år sedan, misslyckades ja ta mitt egna liv, jag tog vara på chansen efter flera dagar liggandes i resperator o vakna upp som en grönsak. D va mitt uppvaknande från ett långt o tungt missbruk o allt inom sjdestruktivt beteende, min chans att ä...

jag klarar inte att mer skit längre, jag vet va ja orsakat alla pga av mitt missbruk, jag e inte dum, jag vet prec va jag gjort. jag ligger sömnlös om nätterna o finner ingen ro av alla dessa minnen, minnen från all skit, allt som hänt o allt ja or...

  att gå runt o inte bli hörd el tagen på allvar, det gör så ont i själen, om ja nu har nån kvar? jag menar, dessa dagar när allt e svart, ett enda stort mörker o jag bara fumlar fram o vet knappt upp el ner, dessa dagar då jag verkligen inte or...

  så många som säger dessa ord till mig: det som har hänt, har hänt. försök leva i nuet o låt ditt förflutna vara o använd de som en livserfarenhet. jag e mycke väl medveten om att det som hänt har hänt, men vissa dagar som dessa. det går inte a...

  livet kan verka mörk vissa dagar, så de sett ut nu ett tag. men käns som att jag nu e påväg ut från dimman igen, som man säger de blir bättre, efter regn kommer solsken. idag hörde jag av mig till min handläggare på bc, frågade hur de låg till m...