under hela mitt liv har jag sökt vem ag är, vad min mening me livet är, tankar som varför jag inte hittar mig själv, när alla andra runt om kring verkar så säkra på vem dom är, varför jag har varit så annorlunda, korkad, dum o missförstått allt o alla. har aldrig riktigt kunnat peka på vad problem igentligen var, har fått höra så många kränkande komentarer, allt mellan min stil o personlighet, språk, stavning, beteende, aggresion, attityd, u name it. har vandrat runt här i världen o inte fattat varför jag inte kunnat lägga alla pussel-bitar på plats, varför allt inte har fallit till rätta, har varit så långt borta i strävan av hitta mig själv, att allt annat blivit bortglömt, som att jag tappat de andra viktiga sakerna i livet, som relationer,förståelse, insikt. för jag menar hur skulle jag kunna ha dessa saker, när jag inte visste vart jag hade mina fötter nån stans!? de går inte alls ihop för fem öre.

när jag fick reda på att jag hade mina diagnoser adhd o speciellt asperger-syndrom, var det som att allt föll på plats, alla pussel-bitarna kunde jag lägga på den rätta platsen. jag fick en förklaring, på varför jag har haft det så svårt  livet, o då tänker jag på den sociala biten, att inte kunna förstå vad folk menar o vill, inte kunna läsa kropps-språk o ansikts-uttryck, att jag missuppfattar allt o alla. att jag nu kan förstå hur allt hänger ihop, me att jag inte klarar av vissa saker, att det är så otroligt obbigt att göra, att jag blir så stressad som leder till sömnproblem o så. allt hänger ihop just nu. det är ganska skönt, att kunna sätta fingret på problemet, oxå att kunna berätta för folk runt om, varför jag beter mig som jag gör, de handlar inte om att jag ursäktar mitt beteende o handlingar på diagnosen, utan d handlar om att berättar hur läget ligger till, att jag talar om varför de blir såhära, så att nära o kära, kan ha liten förståelse, men absolut handlar de inte om en ursäkt, för de hära e mitt liv, jag kommer alltid ha problem me dessa saker, därimot kan ag hitta knep för att de ska bli enklare för mig att ta mig igenom dom, men som me allt annat här i livet, handlar de om en slags utväckling de me, att man hittar sina egna sätt o vis.

nu ska jag äta någe.  <3 pz